Netpiracy & Netliberty

Joakim Holgersson

Facebook

På nätet har det alltid varit en del trender i form av populära sajter på nätet, ett tag var det Lunarstorm, och numera är det Facebook. Att dra sig till ställen på nätet är socialt beteende då det flesta vill vara i ”normala” gruppen och där alla andra är. Även jag har kollat in, eller rättar sagt försökt kolla Facebook men då de kräver konto hos dem så har jag inte vidare lust registrera mig på Facebook. Att i stort sett mötas av en sida där man måste logga in är ju knappast så där intressant. Just det påminner om hemliga klubben för mindre barn, och alla som är med är så exklusiva än de som inte är med.

Själv tycker jag har tillräckligt med konton här och där, något för e-post, något för MSN, något för Skype, något för web-shop (datorbutiker & bokaffärer så klart) och så vidare. Inte fasingen har jag lust med fler konton. Dessutom så skall man ha olika lösenord till vart och ett av dessa. Även till mina olika domäner blir det olika namn och lösenord, samt de konton som berör mina sajter.
Blir lite skrattretande när ens ISP bjuder en på 10 MB för ”egen hemsida”, prova 2000 MB på mitt web-hotell, och då kan köra PHP, databas och riktig statistik. Se menyn till höger.

Nu kan jag själv välja hur det skall se ut, välja vad jag vill lämna ut om mig själv. Och någon som kan se vilka vänner jag har går inte heller få fram. Det där med att kartlägga ens bekantskapskrets, samt vad var och en har för intresse är rätt skrämmande. Det är så som folks varningsklockor inte alls är på så fort man är ute på nätet utan är rätt naiva med lämna ut om sig själv och sin omgivning till höger och vänster. Tänk ifall vi gjorde så utan för nätet.

En dag knackar det på dörren och utanför står en gubbe som är typ 168 cm lång, lite rund, ser apatisk ut, har gammeldags rock och så klart en hatt. Det första denna säger är ”Godagens jag kommer från vänskapsklubben Folkboken. Dina vänner Inger Svensson, Nisse Hult och Herbert Carlsson är med i klubben och de har alla varmt rekommenderat dig till oss då du är god vän till var och en av dessa. Nu undrar vi på Folkboken ifall du också vill vara med i vår klubb? Det kostar inget, och alla vänner du rekommenderar får också samma erbjudande.”.
Tror inte den gubben hade gått hem då men på nätet verkar det inte bättre!

Att folk glatt hoppa på ett tåg så där är för mig lite märkligt, fascinerande förvisso se socialt beteende. Men att inte folk är riktigt vakna det är inte så förvånande. Vad som förvånar mig är att det blir lite av chockterapi när någon sedan skriver om dess baksida. En av dessa baksidor är att de bilder som man nu tankat upp på Facebook har man sedan själv inte rättighet över. Föga förvånande. Dock är dessa inte ensamma med lustiga avtal. Säg du köper en mobil, i dag är det kameror inbyggda i varje. Självklart ingår det program som per automatik kan överföra dina bilder till någon sajt (tom gratis för dig vara där) och få ut dem på nätet. Frågan är bara, vem har rättigheten till dina bilder då; du eller någon annan?

Post Metadata

Date
October 25th, 2007

Author
Joakim Holgersson

Tags


Leave a Reply